I förrgår, måndags kväll, började jag få jätteont i magen, det bara krampade och gjorde jätteont, Inte hela tiden utan de kom i intervaller. Jag är ju inte den om oroar mig överdrivet mycket, så jag väntade till dagen efter till att ringa Barnmorskan. Då hade jag haft en ganska jobbig natt och vaknat hela tiden och haft ont. Inte kunnat gå på toa och kissa, utan de gjorde jätteont när jag skulle kissa med. Dagen efter när jag ringer barnmorskan tycker hon de låter som sammandragningar. Det är vanligt att få, men dom ska inte göra ont! Så hon tycket jag skulle åka in till Specialistmödravården i Borås. Jag fick en tid 10,30. Jag ringde Emil så han fick komma hem till mig, och ringde jobbet och sa att jag inte kommer idag. Uppe i Borås lyssnade vi på barnets hjärta och körde en Ctg-kurva på mig. Fick prata med en doktor, som satan inte kunde något, märkte vi efter en stund. Han klämde och kände på magen och så, han ville göra ett vaginalt ultraljud, och se hur livmoderhalstappen var! Då mätte han den och den var på tok för kort, 2 cm, De kan den bli om man får värkar/sammandragningar. Han tyckte den var så kort så han var tvungen att hämta en kollega, som oxå fick göra ett ultraljud på mig. Denna läkare som kom var mycket bättre och mätte den till 3,7 cm. Den ska ligga på ca 4 cm. Sen gjorde vi ett vanligt ultraljud, och denna första läkare hitta inte ens huvudet på bebisen. Så han fick ta hjälp av den andra läkaren och visade snabbt att allt var bra! Förstår inte hur dom kan ha så dåliga läkare på en Specialistmödravård. Dom tycket jag skulle åka hem och komma tbx om de blir värre. Så då åkte vi hem. På kvällen gör de fortfarande lika ont så då bestämmer vi oss för att åka till Förlossningen i Varberg, jag ringde 1177 och hon tycket det var en bra idé. Framme i Varberg fick vi träffa en jättetrevlig överläkare, hon ville göra om samma saker dom gjorde i Borås. Så vi gjorde ett Ctg och lyssna på hjärtat i ca 1 timme, och gjorde ett vaginalt ultraljud igen. Då mätte hon till 2 cm, mätte om flera gånger och fick de till samma hela tiden. Hon ville att vi skulle vara kvar över natten för observation och göra nytt ultraljud dagen efter. Jag och Emil installerade oss i vårat rum vi fick och natten var lugn, som tur var. Gjorde ett nytt ultraljud i morse, och då visade tappen på lite över 3 cm. Men eftersom att smärtan är borta fick jag åka hem. Det är skönt att få komma hem! Nu har jag bestämt mig för att det blir Varberg som lilla Ebba ska födas på. Dom är så trevliga och omtänksamma där. Borås gillatr jag inte längre! :) Nu sitter jag med en miljard papper som ska in till försäkringskassan. Eftersom jag har haft 4 stycken olika arbetsgivare detta året är de rätt mycket som ska göras... Blir trött på alla papper snart, så ska ringa till Försäkringskassan och fråga om man inte kan fylla i allt på telefon istället. Det blir så lätt fel annars, och de är ju lagom kul att göra om allt igen. Ska lite senare sätta mig ner och framkalla lite kort oxå... Puss och kram