Tisdagen den 10 April var en helt vanlig dag, Jag var med Karin och vi åt kina mat hemma hos mig och pratade strunt som alltid. Efter de åt vi cheescake och så åkte hon när Emil kom hem. När Emil kom hem vid 4 tiden så började jag känna lite ont i magen, men tänkte inte mera på de... Vid 6 tiden började de göra riktigt ont i magen så jag la mig på soffan och försökte vila lite.

Mamma och Pappa kom vid 9 tiden och skulle hämta min bil för dom skulle låna den för att köra Viktor häst till Veterinärkliniken på Åby dagen där på.

Mamma sa med en gång när hon såg mig att det är början på förlossningen, men jag ville inte tro på henne flör jag har kännt lite småvärkar innan och dom har försvunnit efter ett tag. Men allt eftersom kvällen gick blev dom starkare och gjorde mer och mer ont. 

Emil var sjuk, hade feber och halsont så vi givk o la oss och prata lite

Emil tvingade ringa in till förlossningen 23,30 och då var värkarna med mellanrum på ca 3 min, som de ska vara när man ringer in. På förloningen sa dom att jag skulle vara hemma ett tag till och sätta mig i Duchen och spola varmt vatten på mig och ta två Alvedon. Vattnet hjälpte inte för fem öre, och det gjorde inte Alvedonen heller för den delen. Emil somnade och jag gick ner och la mig på soffan för att hans skulle slippa höra mig pusta och stånka hela natten för han behövde sova om vi var tvugna och föda barn, eftrsom han var sjuk. :)

Varje gång de kom en värk trodde jag aldrig den skulle gå över, känndes som den att i i år, men egentligen var de inte ens en minut. Jag försökte slappna av, gick lite fram och tillbax i lägenheten, satte mig på en pilatesboll och försökte göra allt för att de skulle göra mindre ont, utan resultat...

När klockan blev halv 4 ringde jag in till förlosningen igen och hon sa att jag var välkommen på en kontroll. Jag gick upp och väckte Emil, vi gjorde iordning oss, tog med BB väskan, bilbarnstol och våra kuddar och sen begav vi oss till Förlossningen. 

När vi kom in till förlossningen fick vi sätta oss i väntrummet i ca 30 min för dom hade inga ledig rum, tror du jag blev arg när jag fick sitta i väntrummet med ån värk! När vi väl fick ett rum fick jag sitta med Ctg. Men det var svårt att sitta stilla i fotöljen när värken kom men försökte sitta så stilla som möjligt fölr att de skulle visa rätt. När Cyg var klart skulle hon känna hur öppen jag var, och hon säger att du är bara öppen 1-2 cm, så du får åka hem igen och komma tillbax senare. Jag trodde jag skulle döda henne när hon sa de. Och sen tänkte jag på hur ont de kommer göra sen, för denna smärta jag har nu är ju helt sjuk, och de blir ju inte mildare ju längre in i förlossningen man kommer... 

Hon fixade ett rum till oss på patienthotellet istället för att åka hela vägen hem igen, jag fick med mig två citodon och sen vandrade vi upp till hotellet. Det tog en stund för varje gång en värk kom så var vi tvugna att stanna tills den var över. Väl uppe på hotellet tog jag mina två citodon, och la mig i sängen. Emil somnade med en gång stackaren, så sjuk som han var tyckte faktiskt synd om honom även om jag hade hundra gånger mycket ondare. Varje gång en värk kom kunde jag inte ligga ner så jag stälde mig upp. Citodonen hjälpte lite och värkarna känndes inte lika mycket, men dom var där och dom kändes vill jag lova. Jag satte mig i duchen och satt där ett bra tag. Citodonen gjorde så jag blev helt torr i munnen så jag fick fylla på mitt vattenglas hundra gånger och varje gång jag drack så blev jag jätte kissnödig och var tvungen att gå på toa...

Vid 9 tiden väckte jag Emil och sa att jag ville ha frukost, och efter de ville jag gå till förlossningen igen. Vi gick och åt, och jag fick i mig en halv macka, sen var jag tvungen att kräkas, och hade inte lust att äta mer. När Emil åtit upp gick vi och frågade efter en rulltol och så åkte vi upp till vårt rum igen, jag spydde ännu mer och sen ringde jag förlossningen igen. Jag fick komma dit icgen för en ny kontroll. 

Nere på förlossningen satte dom ett Ctg igen och ag vred och vände mig i den jävla fåtöljen, det gjorde så ont!!!! Efter Ctg kom en barnmorska och en barnmorska student och skulle känna hur öppen jag var. Först hon som studerade och sen den riktiga barnmorskan. 6 cm öppen! 
Jag fick ett Förlossningsrum. Förlossningsrum 1 blev det och dom frågade lirte hur jag tänkt med bedövning och liknande, Vi bestämmer att jag ska pröva med bara lustgas till en början och om jag sedan behöver gjorde dom ordning en Ryggmärgsbedövning till mig. 
Jag la mig i ett varmt bad, med min nya bästa vän lutgasen i min hand, och efter de är allt mycket snurrigt...

Efter någon timme ville jag inte bada längre så jag gick upp ur badet och dom kände igen hur öppen jag var, 7 cm, Dom tog hål på hinnorna klockan 12.10. Efter det räckte de inte bara med lustgasen utan vi sa till att jag ville ha Ryggmärgsbedövningen. Jag kommer inte ens ihåg att jag fått den, men de har jag tydligen fått. :)
Efter Ryggmärgsbedövningen började jag känna ett stort tryck nedåt, Det känndes som man skulle bajsa på sig. Jag bad om att få gå på toa, vilket jag fick göra men det gick ju inte så bra att gå på toa så jag vaggade tillbax igen, så stog jag lite upp, och så tittade barnmorskan efter och då helt plötsligt vid 14 tiden var de dags för att krysta. Hon ropade in sina kollegor och så var de igång. 

Att det skulle göra int att föda barn de visste jag redan, men inte fan att de skulle göra så ont att det inte ens går att beskriva smärtan, de visste jag inte. Fy fan va ont det gjorde och när jag låg där tänkte jag ALDRIG MER!

Det var sån lycka att få henne upp på bröstet, så jag sa till Emil med en gång att vi ska ha ett till barn. Den lyckan går nog inte beskriva om man själv inte är förälder.

Efter hon var född fanns det ju ingen hämskare än att dom skulle trycka på magen för att få ut moderkakan, Fy fan va dom tryckte hårt och en var de bara krysta ut den med, dumma dom! 
Sen så ska dom vara i underlivet och pilla för att se om man spruckit och så, fy satan va ont de gör. Men som tur var så sprack jag inte, så dom var ju inget där nere så mycket ändå. =)

Vi åkte upp till BB avdelningen till rum 22 vid 8 tiden på kvällen. Vi fick lite info om de viktigaste och hon berätta lite om vad som kunde hända Ebba under natten som var helt naturligt men kunde vara lite konstigt. Så som att hon kunde spy mycket fostervatten, det kunde komma mjölk ut brösten på henne och hon kunde få rött som såg ut som blod i blöjan.
Jag hoppade in i en dusch efter och Emil låg och myste med Ebba! Den natten hade jag jättesvårt att sova, Ebba spydde jättemycket fostervatten hela natten, och när hon inte spydde så sov hon, och jag kunde inte koppla av för jag var rädd att hon skulle sluta andas eller så.
Vi var på BB två nätter, Sen var vi trötta på BB och ville bara hem till våran säng.

Mamma, Pappa, Viktor och Matilda kom upp dagem efter hon var född och hälsade på. Fick en jättestor bulkett med röda rosor av pappa, en nalle, puma skor och puma tröja till Ebba och pengar. Av mamma fick hon en söt nalle. =) 
Sen lurade vi dit Karin med. Vi hade sagt att man inte får träffa oss när vi är på bb, men vi gick ner till Biblioteket och satte oss. Vi hade bett karin komma upp med större kläder till Ebba. För hon var ju så stor. Och där satt vi med lilla Ebba och hon blev överlycklig! 

Jag bara älskar min lilla Familj
Emil och Ebba!
♥

Precis innan det är dags att börja Krysta.

Emil har precis klippt Navelsträngen

Mat!